Här har jag skrivit en krönika om det sk “barnläkarfallet” i Dagens Juridik. Tidigare texter om denna ödestragedi finns här. De unga föräldrarna förlorade sitt barn, narkosläkaren förlorade sitt arbete och sin heder, och åklagarväsendet förlorade sitt anseende. Om läkaren skulle fällas för dråp, vem har då vunnit? Föräldrarna, som egentligen är besvikna på sjukhuset och det som ledde fram till barnets död? Eller åklagarna, som kan säga: Vad var det vi sa? Patienterna i livets slutskede?
Ja. Och så kan jag formulera mig.
“huvudet till att även tänka med”. Ha ha. Vad använder du huvet till? Prova hattar?